Yaropolk I
1047-1112
Hertig av Galich, Kiev, Turov-Pinsk, Preussen, Pommern och Ungern. Greve av Galich, Vladimir Volynsky och Marienburg.
1047-1112
Hertig av Galich, Kiev, Turov-Pinsk, Preussen, Pommern och Ungern. Greve av Galich, Vladimir Volynsky och Marienburg.
Yaropolk kom till makten i nådens år 1084 efter att hans far dött. Tyvärr hade han inte fått ärva hela riket själv, utan landet delades mellan två bröder. Yaropolk fick dock huvudparten.
Eftersom Yaropolk var 37 vid maktövertagandet hade han redan flera vuxna barn. Då han direkt insåg att pengar behövdes sålde han äldsta dottern till Överspion Vsevolod som länge gått runt och suktat efter tonårskött. Försäljningen inbringade 86 riksdaler omräknat från 700 åsnor och skuldsatte Vsevolod för resten av livet.
Zoe Rurikovich - En riktig godbit, och dessutom en ordens mästare
Sommaren 1086 var det dags att finna en brud åt sonen Oleg. Bud sändes i alla riktningar, men de enda som verkade benägna att skicka bort sina döttrar till barbarena i öst var några svenskar. Sigvard av Kalmar hade en 16-årig dotter kallad Ingfrid, som var en mycket redlig kvinna. Det beslutades om äktenskap den 27:e juli.
Ingfrid af Kalmar - Ser mer aggressiv ut än vad hon är
Första ungerska kriget
Det blev tyvärr inte speciellt mycket tid åt att fira samma sommar. Ungern förklarade den 2:a augusti krig med intentionen att erövra Gallich. Gallich hade efter många år av krig innan Yaropolk kom till makten ännu inte hunnit återhämta sig. Ungern hade alltså en stor strategisk fördel.
I ett krismöte som sammankallades i all hast bestämde Yaropolk att inleda en förebyggande offensiv då ungerns styrkor inom sinom tid borde samlas i en mångdubbelt större armé än hans.
Den första kontaken med ungerska armén skedde vid det bergiga Marmaros. Då Yarapolks armé var överlägsen i storlek valde fienden att direkt retirera. En mycket större ungersk styrka var dock på väg västerifrån. Dessutom förväntades en ungersk stöt norrut, så Yaropolk höll en stor reserv. Samtidigt som ungrarna började anfalla Marmaros siktades en annan styrka i Saris, en annan bergsprovins. Då fienderna förutspåddes vara svagare där sändes reserven ut för att krossa den styrkan istället för att förstärka Yaropolks ställningar vid Marmaros.
Slaget i Marmaros vanns trots allt med små förlustar på båda sidor. En ny våg av ungerska regementen avancerade dock mot Yaropolk. Utmattad efter första drabbningen och nu konfronterandes en dubbelt så stor armé tvingades Yaropolk retirera. Dessutom hann fienderna i Saris iväg och drog i in Peremyshl för att plundra och bränna. Reserven följde efter och den 5:e november möttes slutligen de på slagfältet.
Slaget vid Peremyshl vanns också, dock med stora förluster: Upp till 1000 man på vardera sida. Segern fungerade i viss mån som en pyrrhusseger för att i antal trupper var Ungern helt överlägset. Ungern hade nu nära 5000 man vid fronten, Yaropolk hade 3500 kvar i stridsskick. Ungrarna bestämde sig dock för att vänta ut vintern förrens de attackerade igen, och den 3:e april började slaget om Gallich.
Förlusterna i slaget var förvånansvärt små. Trots oddsen vann Yaropolk här en av sina många ärofulla segrar.
Att ligga i krig med en av europas stormakter var inte speciellt lovande från ett diplomatiskt perspektiv. Det bekräftades när Yatviagerna bestämde sig för att hämnas och förklarade tillsammans med Pruthenierna krig mot biskopsvassalen i Yatviagi i slutet av april. Saker blev inte bättre när hertigdömet Volhynia förklarade krig på Gallich en månad senare, styrt av Yaropolks egen bror Svyatopolk!
Biskopsdömet lämnades att försvara sig självt tills vidare. Yaropolk blev fullt upptagen med Volhynias styrkor. Ett flertal skärmytslingar ägde rum före ett avgörande slag nalkades i augusti. Svyatopolk hade utmanövrerat Yarapolk och belägrade nu Gallich. Gallichs hela kvarvarande styrka skickades för att anfalla belägringen.
Dessvärre anlände ungerska styrkor lagom nog för att assistera Syvatopolk och Yarapolk förlorade stort, dock inte utan att ha orsakat dubbelt så stora förluster för fienden som han själv led.
I slutet av oktober var situation ohållbar. Fred med Ungern var en nödvändighet. Tyvärr var ungerns krav gigantiska: Överlämna tre av fyra grevedömen och bli vassal. Yaropolk kunde dock inte se någon annan lösning och förslaget accepterades. Allt var inte nattsvart däremot, för nu kunde stammarna som krigade mot biskopen i Yatviagi bekämpas. Få vågade längre förklara krig mot Gallich eftersom det nu var vassal till kungen av Ungern.
Yaropolk - Hertig av Preussen
Resterna av armén marscherade norrut där den mötte stammarnas trupper i strid i början av november. Förlusterna var tunga på båda sidor, men Yaropolk kom segrande ur fajten.
Striderna i Preussen fortsatte under 1089. Under denna period föddes Olegs (tronföljarens) och Ingfrids första son Rogvolod. Många söp ihjäl sig i festandet som följde.
Det hann bli januari 1090 innan fredsförhandlingar börja med stammarna i Preussen som vid det här laget blivit grundligt besegrade. Eftersom påven utropat korståg mot guds fiender bestämdes det för att ta tillvara på tillfället att kristna hedningarna i Preussen. Därför införlivades nu Preussen i Yaropolks rike.
Den 14:e september 1090 dog Yarapolks mellandotter Fedora i barnsäng. Yarapolk blev väldigt ledsen, och skickade bud till Preussen där hans fru Zoe numera styrde som grevinna över Chelminskie.
Pruthenierna levde fortfarande i provinsen Sambia i norra Preussen. Eftersom de fortfarande hotade det kristna styret bestämde Yaropolk sig för att invadera dem våren 1091. Slaget om Sambia blev en stor batalj där barbarernas armé krossades, dock till stora förluster. En komplikation var att kriget var tvunget att avslutats snabbt för att inte ungerns kung skulle hinna "hjälpa" Yaropolk och ta över den erövrade marken själv.
Oleg var ung och ville gärna utmärka sig. Dessvärre tog det sig i lagom bisarra uttryck när han utmanade sin rival, marskalken i Gallich, på duell. Lyckligtvis avstyrde Yaropolk det hela utan att någon blev speciellt sårad, varken känslomässigt eller fysiskt.
Ungern var vid den här tidpunkten på nedåtgående och många av deras vassaler gjorde uppror. Här såg Yaropolk en chans att ta revansch och återställa hedern. I december 1092 förklarades alltså ungern krig. Yaropolks egen här sändes ut från Gallich medan några av hans vassaler blev anbefallna att tåga ut med sina egna arméer. De mötte litet motstånd och i detta "Andra ungerska krig" återtogs det som förlorats i det första, med undantag av Turov-Pinsk som numera var en självständig del av Ungern.
Några år gick. Ungern for på korståg i lettigalliernas territorium, och Yaropolk kände att hans maktposition i området var hotad. 1096 fortsatte därför Yaropolk expansionen i baltikum med att Memel och Kurs erövrades från barbarerna.
Rogvolod (Olegs son) förutsades 1098 ha en lysande framtid av en memelsk siare innan siaren halshöggs för hedendom.
Oleg hade numera fyra söner. 1100 dog Olegs tredje son Mikhail i barnsjukdom. Rogvolod, Stephan och Matfei var dock fortfarande vid god hälsa.
I april 1101 vägrade Rogvolod blankt att fortsätta sina studier, och tyvärr visade hans karaktär tecken på att inte alls bli så framgångsrik som förutspått.
Yaropolk blev baktalad av den självständige hertigen av Ungvar (i karpaterna). För att hämnas förklarade Yaropolk krig och hertigen av Ungvar tvingades avsäga sig den titeln till förmån för Yaropolk. För att irritera och förnedra härskaren i Ungern kallade sig Yaropolk numera för hertig av Ungern, trots att det bara var Ungvar han var hertig över.
Marskalk Ko'om'konstignamn dog och Olegs valdes ut som ny marskalk; någon heder behövde han ju trots allt! Han hade inte fått något grevskap land pga. Yaropolks ovilja att lita på honom.
När Rogvolod blev 16 var det dags för honom att gifta sig (det tyckte i vart fall hans far) och en brud valdes ut bland en av vassalerna. Sofia av Beresty befanns lämplig, och de vigdes i juli 1105.
Vid ungefär denna tidpunkt tog Rogvolod över marskalksämbetet från sin far Oleg (då han ansågs vara snäppet bättre). Han fick genast i uppgift att sätta vassaler på plats som vid denna tidpunkt börjat att vädra frihet i luften.
Lustigt nog klagade Oleg allt mer högljutt över att han varken innehade ämbete eller titel, och bestämde sig i september 1108 för att rymma till greveskapet i Peresechen.
Under denna tid gjordes fler erövringar i nordtyskland, i baltikum och på balkan. Olegs andra son Stephan installerades som storgreve på balkan. Yaropolks vassaler gillade tyvärr inte all denna framgång och många småkrig fördes simultant för att hålla kvar vassalerna inom gallichs välde. I ett av dessa småkrig fångades Rogvolod som gisslan, och trots att Yaropolk betalade dyra pengar för att lösa ut Rogvolod mördades han.
Polen attackerade några vassaler i en situationen där Yaropolk inte hade någon chans att försvara dem, och således förlorades greveskapen Peremyshl och Abauj till Polen.
Det blev allt fler revolter, och Yaropolk var nu tvungen att personligen leda de flesta slag då innan kompetent marskalk fanns tillgänglig. Järtecken och kometer sågs i skyn. I augusti 1112 togs han som gisslan av en vassal i det tionde slaget vid Terebovl, och trots att lösen betalades ut avrättades Yaropolk vid 65 års ålder. Härskaren var nu död.
Eftersom situationen var kritisk skickades snabbt bud till Oleg om att han nu var ensam arvstagare till Yaropolk. Skulle han lyckas reda ut situationen med rebellerande vassaler, en statskassa på minus 800 riksdaler (dvs. ca. 6500 åsnor), och med de fiender som lurade runt hörnet?
Last edited:
)))