Kapitel IV:
It's Alive!
...fast budgeten är lite knagglig.
Som ni ser ovan har Liberalerna lamslagit det lilla Bollnäs. Deras otrevliga och inkomstfientliga politik har tvingat många statliga projekt (inklusive, kanske, det Ni just nu läser) att ställas på väntelistan, och med en splittrad opposition finns det inte mycket att göra åt det hela.
Inte mycket att hänga i granen...
Det största oppositionspartiet ligger på 20%, det tidigare regeringspartiet 'Reformativa Valmannablocket' har helt tappat folkets förtroende efter att ha givit officiellt stöd åt revolutionen 1848, och Kommunisterna, som inte anser att revolutionärerna gick långt nog, har norpat de sista möjliga väljarna från detta tragiska pseudo-parti.
Även den otrevliga nuvarande regeringen tvingas dock inse att något måste göras. Med en massa kolonier i Afrika finns det bara en logisk följd, att sälja dem!
Flera ambitiösa förslag gavs till den ryska Björnen...
Tyvärr var ryssen inte så intresserad som vi trodde, och det planerade övertagandet av Lettland fick vänta. Eller åtminstone gå lite långsammare:
...Men i slutändan blev det en halvmesyr som segrade.
I vilket fall som helst blev Bollnäs större, eller, tja, det Européiska bollnäs blev större, att vi gav bort områden större än hela Européiska bollnäs för att uppnå det är ...ehrm... Irrelevant!
En karta skissades snabbt upp av Bollnäs finaste kartografer:
Det mäktiga östersjöväldet!
Irrelevant nonsens!
Regeringens uppgift, att skaffa pengar, löstes därmed mirakulöst trots det självskadebeteende som var liberalernas skattepolitik. Vinsten var, faktiskt, återställd till det normala läget. Detta gjorde oppositionen ännu svagare, eftersom det blev tydligt att Liberalerna var otroligt lyckade ledare, se bara hur starkt de förhandlade med Ryssen, mötandes som två likställda ledare över varsin Europeisk stormakt. Just det,
och våga inte säga något annat!
Budget i balans!
Mer av samma dundermedicin!
Bollnäs!
Äntligen av med det irrelevanta skräpet.
Efter dessa diplomatiska eskapader är det dags för någonting helt helt annat. Bollnäs är nu redo att slå på multikontinental nivå, och en invasion av det lilla, försvarslösa och i stort sett ganska värdefulla Korea är vad Liberalerna anser vara nästa steg på vägen mot frihet. En expedition förbereds under total sekretess, inte ens mina kameror får fotografera skeendet innan invasionen genomförs. (OOC: jag glömde visst ta screens
o)
Södra Korea faller snabbt
Kriget går inledningsvis bra, men det visar sig att mitt tidigare antagande var korrekt, det krävs en ganska stor armé för att kunna hålla Korea. Snart knyts hela hären upp av partisaner, och vi tvingas sluta fred för tillfället.
Koreanska folket reser sig konstigt nog mot sina befriare
Vi lyckas iaf. befria vissa av dem...
Detta är självklart ett misslyckande som kommer att ställas tillrätta framöver, men direkt avreagering krävdes också för att stilla den Bollnäsiska vreden.
Ett litet land, med obefintlig armé, som kan invaderas riskfritt och enkelt. Och som vi kan behålla utan dåligt samvete.
En liten idyll vid Tysklands nordkust
Snabbt förbereds kriget, så snabbt, så att inte ens den snabbaste av åskådare hann se kriget genomföras (den uppmärksamme ser att kriget egentligen redan genomförts när jag först lade märke till landet...)
Och så är det en del av Bollnäs
Till nästa gång, ta hand om er, och lär av Lübeck: bara för att ni konverterar hela er befolkning till Soldater betyder inte det att ni blir en stark militärmakt!
Totalt bortgjorda...
